Idag åker vi

Ska börja packa nu och kring 15.30 så ska vi börja åka. Jag är livrädd för flygplan. Verkligen.
Jag försökte göra ngt åt saken och anmälde mig till ett flygläger när jag var 18 år.
20 ungdomar valdes ut från hela Sverige och jag kom med. Där fick vi själva flyga flygplan (cessna, segelflyg och UL-flyg).

Det absolut roligaste var segelflyget. Det roliga med den är att den saknar MOTOR!!!! Man lyfts upp med hjälp av ett vanligt flygplan. Det är en rep som binder oss samman. Väl uppe i luften får man dra en spake så att repet släpper.. och där är du fri och göra vad du vill, som tex 4 volter i rad och sen en räjel dykning!!!!

Det var det härligaste jag varit med om. Inget ljud utav en motor, fri utsikt (jag satt där fram och piloten där bak) och fri att göra vad du vill i himlen. Volterna och dykningen var så bäst. De flesta hade spytt i luften men jag klarade mig.

Men ja, jag är fortf livrädd för stora flygplan.

Vi hörs om ngra dagar! /G

Några minuter ur mammas liv

Häromdagen när hon skulle handla ngt från en matbutik stod hon i kö. Ett svenskt par hade stått bakom henne. Mamma hade tittar på dem och tänkt att de såg jättesöta och trevliga ut...

Ni vet sånna pinnar man lägger på banden när man handlar, sånna som klargör att här tar mina varor slut? Den pinnen hade mamma struntat i att lägga iochmed att hon endast hade en vara. Det gjorde den söta tjejen bakom förbannad.

Söt tjej: Du, man lägger faktiskt en sånhär (pinnen) efter sig själv!
Mamma: Jo jag vet.. (svordomar på vårt språk)
Söt tjej: Det här är Sverige och här talar man svenska!!
Mamma: Jo det vet jag också, men jag ville inte att ni skulle förstå vad jag just sa om er
Söta tjej: Ahaa...



Hahahah är hon inte lite för skön min mamma? Hon är väldigt frispråkig och kan svära väldigt mkt. Jag svär väldigt sällan och försöker få henne att sluta.. men ni ser, tillochmed bakom min rygg fortsätter hon med det.


Meddelande till E: Min mamma dog av garv när jag berättade om dig och polisen!

NEJ NEJ NEJ!!



Jag hoppas av hela mitt hjärta att det här är grovt retuscherade bilder. Han är min bild utav perfektion.

Detta är fake... Bra, huh!

update

Om två dagar åker vi till Tyskland. Synd att askmålet försvann för annars skulle vi ha bilat dit.
Jag ska åka dit med en förening som jag numera sitter med i styrelsen sedan en vecka tillbax. Får se hur det går.
I mina yngre dar (haha) satt jag med i ungdomsfullmäktige för kommunen. Jag har inga bra minnen därifrån. Bara ångest.

Annnaarss dåå... jag har inget liv, jobbet tar all min tid (och träningen ibland).



Oooooohhh ja blir så irriteraaddddd. Mamma moppar justt nuuu och hon ger mig onda blickar som gör så att jag spänner hela kroppen.

Me and Mr R

De senaste dagarna har jag inte kunnat blogga. Mest för att jag har haft mycket att göra och ingen lust att blogga. Man märker att sommaren börjar närma sig för skolan pressar på allt mer. Sluttentan börjar närma mig o jag börjar bli nervös. Mest för att jag är rädd över att inte kunna plugga tillräckligt.

Just nu håller vi på med ett projektarbete om kolesterol. Tillsammans med gruppen. Förresten så börjar jag gilla dem allt mer. Alla har sina personligheter nu. Visst tycker jag inte alltid som dem, men det funkar.

Kom o tänka på en grej när jag tänkte på hur pinsamt det kan bli under vissa situationer då jag försöker spela social (fastän det här inte handlar om att jag spelar social, snarare att jag försökte vara lugn).

Jag läste tidigare på ett annat program. Vi hade två olika lärare där, en manlig och en kvinnlig. Den manliga, R, måste vara en av dem snyggaste männen jag har sätt i hela mitt liv. Första gången vi prata var under one-on-one pratstund. Jag kommer ihåg att jag alla vi hade namnlappar och när han kom så skulle jag flytta på min, men istället så verkade det som att jag puttade den mot honom, det blev nästan som att jag tvingade mitt namn på honom, han nickade lite lätt o ja sätt där o skämdes.

Hursomhelst, vi började prata, kommer inte ihåg ämnet. Helt plötsigt känner jag hur varmt det börjar bli, jag började bli obekväm och förståd inte varför.. Sen kommer jag på DET. Jag måste ha rodnaaaat.. Jag var säkert helt röd, för jag kände värmen. Det måste ha varit för att han såg ut som han gjorde. Och när han pratade med en, då pratade han med en. Vi satt där båda två, jag försökte bete mig normalt, men jag vet inte hur lyckad det vad. Gud vet vad han tänkte på.
Läsare, ni måste förstå han var så cool, hans kläder, skor (ja köpte tom liknande skor, G vet :) ), jag brukade smygtitta på honom när vi hade examinationer. Hahahahah okej nu räcker det med galenheter för idag.  Min påbörjade kärlekssaga tog slut då jag började mitt nuvarande program.

The stories keep coming..

Det är så pinsamt så att det är roligt.
Jag var på väg mot en kurs med bilen.. Lokalen låg inne i stan och det är inget problem, vanligtvis.

Jag stannade med bilen vid lamporna.. Jag skulle svänga vänster. Tittade backspegeln, inget ovanligligt ett par bilar och en polisbil.. Lamporna bytte färg o det blev grönt.. Precis när jag svängt lite och väntar på att bilarna ska åka framåt så att det blir ledigt hör jag en tuta.. hm.. Jag svänger in och tittar i spegeln igen.. Polisbilen som var bakom hade oxå svägt. Och lamporna på den lyste nu som en galning.

Jag svängde in mot parkeringen och stannade, polisen frågade mig om jag inte hade sett skylten. Den hade jag inte sett.. Det var tydligen förbjudet att svänga där.
-Hmm det blir tusen spänn för det där.
-Va ehmm 1000 kan inte ja få lite mindre (shit, shit tänker ja)
-Nej, nu lär du dig en läxa..
sen gick han iväg till bilen..

Jag känner hur 1000 spänn känns.. Jag orkar inte be pappa om pengar.. fan va mycket jag slösar.. datan, mobilen, fickpengarna o nu 1000 spänn. oohh herregud fan inte nu igen.. Jag känner att jag börjar bli tårögd jag blir det så lätt ibland, speciellt om jag tänker på att jag gör folk beskriven. Och nu tänker de inte stanna. Polisen kommer tillbaka.. och ja kämpar..
-Körkotertet. (ja ger den) Hur länge har du haft den?
-Fyra år
Det värsta är att prata jag vet att ja kommer börja gråta. Fan!
- Vad skullu du göra här
Jag förklarar vad jag skulle göra..
- Ehmm (jag snyftar nästar) asså skriv bara bötern så ska jag iväg..
- Ok.

Han tar mitt körkort och går iväg.. O jag sitter i bilen.. Tårögd? Nej gråtande. För tårarna rinner ner för mina kinder. Jag försöker torka bort men det går inte.. Nu finns inget jag kan göra åt saken. Jag känner mig sj. 
Han kommer tillbaka o ser.. Han hade sett det innan oxå, att jag grät!!!!

- Du, har inga anmärkningar
- Hmm (jepp fortfarande gråtandes)
- Du, vi skippar det här den här gången..
- Va? aha ok tack så mycket.. Jag gråter fortfarande inte glädjetårar utan jag kan bara inte sluta det är en makanism i mig som är automatisk, inget man kan styra.

Jag stängde dörren försökte torka bort tårarna. Satt där en stund. Titta åt vänster och såg polisbilen. Han åkte inte iväg.. Gestikulerade att jag skulle dra ner fönstret.
- Nu kan du vara glad på föreläsningen sa han och log brett.
Jag log lite. Att prata var ingen bra idé så ja körde på en tummen upp istället.

Resten av dagen satt ja på kursen och smålog för mig sj. Jag tänkte på hur jag måste ha sett ut.. Allt var bara för roligt o pinsamt oxå för den delen.. Väl hemma berättade jag det för folket. Vi skrattade lite. Sen berätta jag för kompisarna, skratta lite till. Det här kommer berättas om och om igen :)...


RÄTT SKA VARA RÄTT

Oftast när det sker ngt på jobbet så är det ngt som har inträffat förut. Idag var ingen sådan dag. Idag hände ngt som aldrig hänt mig innan.

En kund (äldre man, nästan gammal, unggammal ((kan man säga så?)).. ) köpte 10 st flyttkartonger.
Vi har två olika typer av flyttkartonger, ena e pro och ena e ekonomiklass. Han köpte pro som ska kosta 249:- för tio st. Den andra som e lite sämre kostar 149:- för tio st.

Hur som. Jag scannar allt och säger "149 kr blir det". Han ser genast förvånad ut o säger "neej du den här kostar 249, det e den sämre som kostar 149". Hmm ok men den går in för 149 så .. det e väl bättre för dig säger jag.
Utan att svara sprang han bort till skylten och tog upp den o sa högt "titta ser du 249". Han såg såå gullig ut alltså.

Jag började skratta samtidigt som jag beundrade honom.






Det slutade med att han betalade 149:- och vi fick lova honom att höja priset enligt skylten. Han var svår att övertala men vi har faktiskt ingen funktion i kassan som höjer priset.


Chef eller chaufför?

Förrigår på jobbet så skulle jag o en tjej ta lunchrast samtidigt. Vi skulle ta min bil och åka ngn annan stans o äta.
På vägen ut ser vi chefen som by the way är RIKTIGT SNYGG. Då menar jag verkligen snygg.
Han ville också luncha med oss. Mm okej..kändes liite konstigt men okej. Han ville ta sin bil så det fick bli så. Hallåå han e chef! Väl framme vid bilen så tänkte jag att tjejen skulle sätta sig där framme. Hon har jobbat där i flera flera år och känner chefen väl. Så jag satte mig där bak...... det gjorde hon med!!

Vi gav varandra hotfulla blickar (varför sätter du dig inte där fram blickar) men försent. Chefen blev en chaufför.

Det var riktigt pinsamt att sitta där bak och ignorera honom. Speciellt för mig som är en sådan som undviker cheferna så mkt som möjligt och om jag trots allt möter dem så ger jag dem ett snabbt leende och sticker därifrån. Jag vet inte vf men så är det. Speciellt snygga chefer, de ignoreras till hundra procent.


long time no see

hmm.. det var länge sedan. så vad har jag gjort?
för det mesta har jag spenderat min tid i skolan, eller med skolarbeten. Det har varit ganska mycket senaste tiden. jag hinner inte gå igenom det jag gjorde igår och något nytt kommer upp som jag måste plugga på.

Som tur så är skolan intressant. saker vi lär  oss är intressanta. Människokroppen har alltid facinerat mig, hela dess samhällsliknande system är mucho intressant. Mina fikatider med mina kompisar går bla a åt att berätta för dem vad jag har hört under föreläsningarna.

Offiellt tar terminen slut första veckan under juni. Det känns så skönt, en termin mindre att tänka på. Jag kan inte fatta att det bara är så lite kvar. Jag påpekar det ofta till folk omkring mig men ingen verkar vara så excited som jag är, inte ens mina kursare.. 


det var lite tankar för idag.. ses sen


Rekord på jobbet

Idag sålde jag över en halv miljon kronor på jobbet. Fick mkt beröm av alla mina chefer och de sa att ingen har sålt för så mkt på en dag förut. Nu ligger jag helt död på soffan och mobilbloggar. Är väldigt trött men även nöjd. Tackar Gud för denna dag, för all kraft och glädje.

denna dag var lika händelserik som en heel månad!

Det tackar jag Gud för först och främst innan jag börjar klaga.

Dagen började med att jag skulle byta till sommardäck. Jag kände mig jättestolt.. tills jag gick ner till källaren för att ta ut sommardäcken. Helvete vad de väger. Jag lastade in de i bilen och blev heeelt svart överallt. Jag hade en fin vit kofta som inte längre var så vit.. Väl framme hos verkstaden gick det bra. De där gjorde allt. Sen skulle jag hem för att lägga in vinterdäcken i källaren. Då stod det arbetar gubbar vid porten. Först iakttog de mig. Jag kände mig ännu stoltare och tänkte "haah, en tjej kan också" tills... de började behandla mig som en man!!!

De brydde sig inte om det fanns tunga saker som hindrade mig, de hjälpte inte mig och sa tom åt mig att skynda på! Jag kände mig så manlig, trots min glittriga väska :( Det var inte kul. Jag har bestämt mig, det finns killgrejer och det finns tjejgrejer. Jämnställt ska det vara men alla har sina egna uppgifter. Punkt!

Runt 3 började mitt jobb. Idag hade vi en speciell dag för enbart företag så vi hade öppet till 22.00. Det började lugnt men sen blev allt apa! Alla var förvirrade, alla sa olika saker och allt gick fel. Charlotte Perelli fanns på plats och uppträdde. Jag fick springa runt där det behövdes folk (fast än jag inte kan ngt annat än kassan). Vid ett tillfälle satt jag i en utekassa helt själv. En familj kom och de började tala mitt språk. Det de inte fattade var att jag själv vad en av dem (får man säga så?). Kvinnan sa till mannen "det finns en kvinna här vi kan betala här ute" och mannen svarade "jag är rädd för kvinnan" och gick in i butiken igen. HAHAHAHA! För det första, kvinna?!?! Usch. För det andra, kul att jag skrämde honom, ingen har varit rädd för mig förut.

Juste, skämde ut mig framför miss Perelli också. De skulle köra ut med sin super snygga Audi q7a i think.. Och där står jag och vill kontrollera deras bil (det var drive in butiken och där kontrollerar man alla bilar som kör ut men nu visste jag inte att det var perelli och hennes män som satt i bilen). Det var tonade rutor på hela bilen och ingen gick ut ur bilen. Jag klistra fast mig vid förarens fönster och försökte se in. Sen när väl insåg vilka som satt inne vände jag mig snabbt om och såg aldrig mer tillbax:D

Nu är jag hemma.. ska börja jobbet kl 7 imorgon..


RESUME: Jag har känt mig som en man, som en kvinna (hatar det ordet) och jag har skämt ut mig framför en kändis.

OFF

Min första lediga dag idag. Ska se till att njuta ordentligt för sen jobbar jag för fullt igen ink helger.
I slutet av månaden så ska jag o E till Tyskland över en helg ins. Vi ska på några föreläsningar där.

När ska vi till London E??? Det kan inte vara så svåårt. En helg bara! Vi måste fixa det på ngt sätt ärligt nu!!

DET GÅR BRA NU

Idag var det andra dagen på jobbet. Jag är jredan ättetrött och less. Sedan är jag sååå trött på en kommentar som jag får höra 100 gånger varje gång jag jobbar.
Varje gång som vi får en 500 lapp så måste vi kolla att den e äkta. DÅ måste bara kunden lägga en "jag gjorde den i morse". Det är jag trött på.

Annars.. innan jobbet på bauhaus har jag gått på en konferens. Första dagen på konferensen blev jag riktigt riktigt sjuk. Kunde inte äta ngt. Åt jag så åkte det ut lika snabbt osv. Nu, nästan en vecka senare har jag börjat få tillbax aptiten. Känns skönt.

Juste. Har köpt bil också :) Vad skönt det är. Måste bara medge att jag inte gillar o köra bil. Det är jättetråkigt. Jag blir utråkad.

Det finns en tjej på jobbet som e ny. Hon är så irriterande trög men jag tycker synd om henne! Hon vill inte förstå ngnting och hon gör ALLT som man inte ska göra. Jag försöker varna henne för grejer hon ska passa sig för och undvika att göra för hennes eget bästa men hon verkar inte tro mig. Så snabbt jag vänder mig om eller försvinner så ser jag att hon gör/säger ngt irriterande.
Hon är endast prövoanställd och jag tror ärligt talat att hon inte kommer få jobbet.

thrown back into life

efter en vecka och en dags påsklov har skolan börjat igen.. ville jag tillbaka. nej.. dagen innan satt jag och funderade på om jag kanske borde ta studieuppehåll eller något. så jobbigt var tanken på att gå till skolan..
(det kan även vara duggan som jag har på fredag som minskar mitt intresse för skolan)

dagarna som gick har varit underbara.. jag njutit. jag kan inte att säga att jag har vilat ut, för det har jag inte. men jag skulle inte byta dem mot vilodagar heller.

väl tillbaka in i aulan, kändes allt så oviktigt. festerna, träffarna allt som min klass fixar och vill ha. De har aldrig varit viktiga,men jag har alltid på ngt sätt känt mig tvungen att delta.. jag tror att vi ska ha ngn träff idag med våra faddrar, iaf under veckan.. jag tror inte att jag ska gå.. nu är jag ganska säker på det.

tillbaka till aulan.. Föreläsaren var såå tråkig att det inte är sant. han pratade om motorik i mag- o tarmkanalen. Han lät så trött så oengagerat ingen entusiasm. jag somnade flera gånger under föreläsningen.. sista timmen när han berättade om ructum sken han upp. Han pratade tydligt/högre, försökte vara rolig, jaaa han blev bättre. det måste vara hans stora intresse, rectum and the its mysterious way of working.

nu snart börjar nästa föreläsning ja får se vad jag gör efteråt, hem o sömn känns så lockande..

ses sen

JAG HAR INGEN FANTASI SÅ TIDIGT PÅ DAGEN SÅ JAG TÄNKER INTE SKRIVA NGN RUBRIK

Fattar inte vad som är fel med mig. Vaknar jättetidigt numera. Om en timme så ska jag och min kompis till Enköping för att köpa bil. Äntligen alltså.

I början utav februari hade ja o mamma gått till kommunens kontor och hyrt en P-plats. Ni får platsen 1 April sa de då. Faan vad långt tid, vart ska vi parkera innan osv tänkte vi. Sedan dess har vi kollat på 50 bilar utan resultat. Och nu, 1 april (HAHA!) så blir det en bil ins. Slump?

Nu måste jag duscha och städa för senare mot kvällen så ska jag på ett möte. Ska jobba under en konferens i fyra dagar. Ser sjukt mycket fram emot det.


RSS 2.0